Livräddning är jag noga med att uppdatera för att det ska sitta helt säkert i ryggmärgen om olyckan är framme.

Jag har aldrig behövt göra hjärt/lungräddning på riktigt någon gång, däremot Heimlich manöver med lyckat resultat varje gång, som tur är.

Man tänker inte, bara agerar, & först efteråt kommer chocken

En liten jävla ostbit kunde kosta vår älskade lilla goa hunds liv.

Han fick en bit ost, men sekunden efter började han harkla & hosta & tog upp tassarna mot nosen.

Jag trodde först att den hade fastnat i gomen & började känna efter.

Den satt inte där & inte heller i någon tand.

Då förstod jag var den var

(jag vet att jag hann tänka, Heimlich manöver & kan man göra det på en hund? & hur i så fall?) 

så i bara farten & utan att tänka vidare,  så körde jag ner fingrarna i halsen på honom.

Där kände jag något, fick grepp & drog upp skiten, 

en slemmig liten ostbit.

Efteråt var jag totalt slut, hade absolut ingen kraft alls i kroppen.

Jag kramade om honom & talade om för honom att allt var bra igen.

Men jag undrar vem som tröstade vem när hans lilla huvud vilade på min axel....

Några timmar senare är ta mig fan olyckan framme igen.

Denna gång har han hittat ett av sina tuggben, litet sparat "bra-&-ha-ben", som kan plockas fram när man blir sugen på något gott...

Plötsligt hörs en konstigt läte från honom.

Trodde inte det var sant när jag öppnar hans gap & ser att benet har fastnat.

Räddar livet på honom igen för andra gången denna dag.

  Nu sover han & jag vakar som en hök över honom   

  Julen är över & den blev över förväntan så härligt mysig 

I onsdags handlade jag & Mannen hem julmaten.

(Vi var inte ensamma om detta. Förlorade ett tag kontakten med varandra medan vi trängdes & armbågade oss fram bland folk, sill & skinkor)

På långfredagen hade jag hjälp på salongen av yngsta Dottern med presentkortsförsäljning.

Radion gick varm hela tiden om trafikläget som bl.a uppmannade folk att inte ge sig ut i onödan. Men trots detta så tittade en del kunder in till oss.

Vädret var minimalt bättre på julaftonen när Mannen gav sig iväg för att hämta Svärmor & Bonussonen 5mil bort.  

(Han fick skotta sig loss 2ggr under den turen)  

Resan tog dubbelt så lång tid, 4 tim, så de var hemma lagom till Kalle Anka började.

Resten av dagen blev bara så himla gottigottgott myspysig.

På kvällen kom den "lilla rödklädda" på besök ( Det uppdraget fick jag ta i år) med en hjälpande Nisse (yngsta Dottern ) & en liten Rudolf (Hunden).

Juldagen & Annandagen var härligt slappa!

Mannen, jag & Hunden trotsade 10 minus & gav oss ut på vår traditionella juldagspromenad efter morgonkaffet.   

Hunden var i sitt esse när han plumsade fram lekande i snön  

(Sov fullkomligt nöjd i flera timmar med alla fyra tassar i vädret när vi kom hem)

Vi andra njöt av värmen & en god frukost...

Mannen jobbar på som vanligt denna vecka, själv ska jag forsätta att njuta av min första semesterdag i år.....