Igår var jag, äldsta Dottern, Frissan & bästa Vänninan på seans i Staffanstorp som Terry Evans från Det okända höll i.

På TV är han kanon som medium, men tyvärr så kan jag inte säga detsamma om honom efter gårdagens "live show".

Att han har gåvan betvivlar jag inte ett dugg på, men att sen missbruka den för pengar.... 

Oberoende av varandra så hade Frissan & Vänninan hört historier från andra som varit på Terrys seanser.   

Märkligt!...att vissa av dessa händelser återkommer varje gång..

Bl.a hade Frissan hört att på en seans hade en fått besked från andra sidan att köpa nya trosor...

en hade gaser i magen men skulle bli bättre...

Vänninan berättade att på en seans hade Terry fått kontakt & berättade för en deltagare att "Du fyller snart år" & publiken fick resa sig upp & sjunga..

Hmm! Vi sjöng "Vi gratulerar" igår!..

vi hörde både om nya trosor &

gaser i magen!...

Har våra nära & kära på andra sidan inget annat att förmedla till oss levande?

Jag åkte dit med öppet sinne & åkte hem med en dumstrutliknande känsla av att vara lättlurad...  

För tyvärr!.. Denna kväll var bara i kommersiellt syfte..

Men nu är jag iaf en upplevelse rikare    

  Efter gårdagen så förstår jag brandmännen till 100% som hett pratar om att alla nödutgångar, trapphus m.m ska vara fria, i fall olyckan skulle vara framme & de brinner för att man ska ha fungerande brandlarm..

Det tog eld i ugnen i går & på mindre än en minut var här fullständig kaos,

fast organiserad sådan.

Kan inte beskriva det bättre...

Jag gjorde upptäckten först & hojtade för full hals, "det brinner   !!"

Mannen kom i full galopp & hojtade, "Va fan säger du?" 

 Han dök in i rökridån, kom fram till spisen & konstaterade då ganska omgående att vi inte behövde ringa 112, utan vi kunde klara av att släcka själv.

Brandlarmet sattes igång av närkontakten med den tjocka röken som välde ut.

Den spred sig obehagligt snabbt i lägenheten & gjorde det svårt att andas   

& ögonen tårades    

Medan Mannen kämpade med släckningen så satte jag alla djuren i säkerhet & begränsade rökspridningen med att stänga rumsdörrarna.

Efteråt fick vi vädra hela lägenheten rejält ett par timmar & köket liknade mest en soptipp.

Men vad fasiken gör det!

Ingen kom till skada & köket får sin julstädning lite tidigare i år...  

Igår tog jag förväl (jag grät inte) av de som parasiterat mitt liv i mer än 30 år    

Kan faktiskt inte komma på en ända vettig anledning varför jag en gång släppte in dom... 

Stegvis tog de över allt mer & till slut så styrde de mitt liv,

från morgon till kväll.

Hjärntvättad kallar jag det för...  

De dumma jävlarna fick mig att tro att jag inte kunde klara mig utan dom..

Har försökt slänga ut dom tidigare, men tyvärr, så har jag varit så förbannat korkad & släppt in dom igen ...  

Men igår hade jag fått nog!   

Ut skulle dom & ut åkte dom & in kommer de aldrig mer.

Det är slutrökat nu för min del...  

Det är som när man är gravid & står inför sin första förlossning.

Man får höra den ena skräckhistorien efter den andra om babyfödslar   ....

Hua! Jag minns än idag vad jag fick höra... 

Samma sak var det inför min första mammografi idag.

Har fått serverat både den ena & den andra hisnande historien om detta.

Så imorse, i ottan, inte ens tuppen var uppe kan jag tillägga, var det alltså dags för mig.

Kanske tur att det var så tidigt för jag var nätt & jämt vaken   , vandrade in på mottagningen som en zombie så nervös hann jag aldrig bli.

Men för mig blev upplevelsen varken obehaglig eller gjorde ont. 

Kan bara hoppas att svaret    om 14 dagar är lika smärtfritt som behandlingen var.....  

Dåligheterna haglar över oss just nu   

Äldsta Dottern hade en böld under foten som blev tömd igår. Så hon hoppar runt på kryckor nu & trycker i sig värktabletter.

Yngsta Dottern har en förkylning som vägrar ge med sig. Det innebär att helgens boxningstävling i Göteborg inte blir av för hennes del.

Något som hon är grymt ledsen över. 

Hundens elände vill inte heller ge med sig. Varit hos veterinären igen för nya prover & mediciner   

 Men veckan har haft lite dur iaf. I lördags var Vänninan från Helsingborg här & vår Kompis från huset mittemot.

Det blev en middag & kanonkväll med mycket skratt   

Till helgen blir det mer festligheter. På fredag fyller Sonen år.   

Jisses vad tiden går!

Tänk att det snart redan har gått 19år sedan han såg världens ljus med sina

45cm &  2800gr i vikt....