Igår var nog den segaste måndag jag upplevt på länge.

Tiden rörde sig inte och det var inte bara jag som upplevde den så. Även äldsta dottern gick runt som en osalig ande och utropa boring, boring, boring!

Hunden var också sur och gnällig. Var väl efterdyningarna efter sin födelsedag i söndags.

Den festen startade redan kl 7 på morgonen med en vommage, Järk!

Sen blev det köttbullar och annat gott jämt utportionerat hela dagen.

Denna vecka blir det en del planeringar för vår polska utbytesstudent som kommer på lördag. Ska bli kul!

Får redan pikar av familjen om mina kunskaper i engelska.

(som de har fått glada minen över då vi varit utomlands.)

Ett av dom handlar om då vi var på ett internetcafe. Jag hojtade till ägaren (f.ö en riktig adonios) om att jag ville ha "three dates"! Han såg överlycklig ut, ungarna höll på att skratta ihjäl sig innan missförståndet rättades till att det var tre computer jag ville ha och inget annat.

Igår kom äntligen den efterlängtade solen & värmen. Glad i hågen plockade jag fram vår & sommarskorna, som jag f.ö varit tidig med att köpa i år. Hoppade i ett av paren & gick till jobb.

Gick & gick förrästen!

Hade inte ens kommit halvvägs förrän höger fot kändes allt annat än bekväm. Jag knixade och donade men inget hjälpte. Så resten av vägen lirkade jag mig fram. Såg nog mest ut som om jag gjort något olämpligt i byxan.

Väl på jobb fick jag se vad skofan gjort med foten. Den var skinnflådd på sina ställen.

Naturligtvis finns inga plåster till hands när man behöver det som bäst. Så hem blev det till att stoppa papper lite här & var.

På kvällen när hunden skulle ut så åkte nästa par på.

Kändes ganska snart obekvämt på båda fötterna. Vid hemkomst när skorna åkte av lyste två illröda "lampor" mot mig. Det var mina stackars stortår!

Varmt är det idag med så då blev det en djupdykning i garderoben efter shortsen Då kom vinterns förträngda problem fram som ett frimärke på ett kuvert. Mitt lilla "bihang" som frenetiskt klistarat sig fast som en igel sen förra julen går inte att dölja längre. När det varit kallt har eländet gömts under en tjocktröja. Jag fick iaf på mig shortsen & "bihanget" åkte ner det med innanför linnigen. Gick väl an så länge jag stod upp. Men när jag satte mig ner vräkte det ut som en islänsk vulkanlava. Nja! Kanske lite överdrivet, men som en överjäst deg då, poff poff poff!

I detta ögonblick så är jag glad över att inte jobbar extra som krokimodell.

Jisses vilka tavlor det skulle bli då! Motivet av en kvinna med två sargade fötter, kritvita ben, krystat leende och cykelslang på magen.

Finns bara en sak att göra nu. Leta fram ett par ingågna skor, koppla hunden och ge sig ut. Vem vet, jag lyckas kanske gå & få en liten punktering på slangen på sisådär ett par hekto.

Tänk att ett litet telefonsamtal kan vända upp och ner på hela ens tillvaro.

Allt började igår när jag skulle ringa frissan och beställa tid för klippning.

Då undrade hon om jag visste någon som kunde ta hand om en hittekatt?

Just nu bor den tillfälligt på hennes salong. Nu letar hon hem till den honom. Förra veckan hade hon avmaskat och gett den medel mot fästingar. Plockat en del redan på det lilla livet.

Jag och äldsta dottern var och hälsade på den i förmiddags och skulle utan att blinka kunna ta den med hem direkt.

Operation övertalning pågår för fullt här hemma.

Det är tyvärr inte alla som vill samma sak som jag.

Att Melker ska flytta hit!

Mitt liv har varit bloggfritt fram tills idag.

Alla har någon form av blogg, facebook, utbook, inbook & allt vad de nu heter.

Har du ingen blogg? Den frågan har jag fått ofta med stor förvåning. Alla bloggar ju, det vet du väl? 

Det är möjligt, men inte jag iaf.

Men i lördags fick jag ett sms av min underbara väninna som skrev att hon börjat blogga här & ville att jag skulle in och kika på hennes sida.

Det gjorde jag & nu sitter jag här själv med en egen blogg.

Så nu funderar jag på mitt nästa svar när frågan om blogg kommer på tal.

Bloggar?

Jodå, jag är med blogg, eller, jodå, det blev en liten blogg den 11 maj, blir nog, klart att jag har en blogg! Det har väl alla?