Har en liten minisemester nu till midsommar. Fri torsdag-måndag kl 11.   

Skönt att ha en förstånde chef som vet när man behöver vara fri ....

Det är en av de positiva sakerna med att vara egen. Man bestämmer själv över sin tid. Men det har även sina baksidor med att vara egen företagare. Men det är en helt annan historia.

Så morgondagens "semester" blir det till att städa och handla inför midsommar. Kylen verka längta efter att få kyla ner lite mat. För den är nästintill tom nu. Den är definitivt inte anpassad för mer än två och vi är sex vuxna i hushållet. Så ska vi handla mat som till en sån här helg. Då gäller det att äta det som finns innan för att det ska få plats. Såna här "dagar-före-rensning" ogillar familjen men Hunden älskar dom .... 

  På fredag hoppas vi givetvis på bra väder & god mat.

  Men oavsett väder så har vi en full kyl & frys iaf.   

Dagarna bara skenar iväg som ett X-2000 tåg.

I torsdags, den 17, firade Yngsta dottern sin 16-års-dag    Hon spelade slagdängan    "tjallalalalalala hon blir 16 år idag"   på högsta volym och Pust! hela dagen (nästan)!

Det är inte bara hon som fyller år denna dag. Även bästa Vänninans Yngsta dotter och Äldsta son. Grattis grattis!

Dottern hade en kul dag som avslutades med tjejmiddag. X-tra plus blev det med cup-cakesen   som bästa Vänninan bakat.

Jisses! Vet inte vem som dreglade mest när hon kom med dom, Mannen, Yngsta dottern eller Hunden?

Igår var det den traditionella aktionen som är ett måste varje år, Länkarnas loppis! Fina grejor och superbilligt! Jag dras som en osynlig magnet mot böckerna, (och här är det minsann jag som dreglar) Gjorde fynd även i år   

Idag blev det en tur till Net on Net.

Skulle dit eftersom Yngsta dotterns mobil   lagt av efter 3 mån. Hon fick välja mellan att lämna in mobilen till verkstad eller byta till en valfri för samma summa. Hon valde en ny.

Blev även en ny dator   för mig och Mannen samt en brödrost.

Helgen som gick började med skolavslutning på fredagen.

Yngsta dottern slutade nian. Jag och Mannen kunde inte vara med (var hos veterinären) men Äldsta dottern och Bonusdottern deltog, så allt är dokumenterat på foto och film.   

På kvällen var vi på fest. En vänninas dotter tog studenten. Det var mycket folk och det var dukat både inomhus och i tält ute i trädgården. Var riktigt mysigt att sitta där ute, invirad i en varm, gosig filt. Men till kaffet fick vi flytta in. Tältet var på väg att blåsa in till grannen. Så värden och några andra starka karlar tog ner tältet innan flygturen.

Hos veterinären på f.m med Hunden gick bra. Han skulle ha sin vaccination och samtidigt få en hälsokontroll. Fullt frisk liten kille. Har bara tandsten som det ska bokas tid för.

Lördagen var bara så himla skön och slapp. Inga tider att passa. Bara ta dagen som den kommer.

Nja! Inte för alla!

Jag är gräsänka en månad framöver. Fotbolls-WM   har ju börjat och det är Mannens gebit.

Han är inte direkt kontaktbar förrän i halvlekarna. Tror t.o.m att jag skulle kunna springa naken under matcherna och hojta om att elden är lös utan att han skulle reagera.    

Söndagen var vi och tittade på en bostadsrätt. Vi letar efter ett nytt boende och har varit och kollat en del. Men igår var nog det värsta vi varit på.

Vi möts av en totalt ointresserad mäklare som knappt hälsar.

Hela lägenheten var ett enda renoveringsobjekt. (stod inte en stavelse om det i beskrivningen). De flesta besökarna vände i ytterdörren men jag och Mannen gick runt. Köket var rasfärdigt. Rummen var stora men alldeles för små fönster. Dagsljuset fick kämpa sig in. Toaletten på ovanvåningen varnade om fuktproblem. Väl nere så skulle vi kika på uteplatsen. Den var inte större än vår balkong här. Först då öppnade mäklaren matintaget och upplyste oss om att lägenheten har kvällssol! Det var allt han sa om denna bostad.

Vi tackade för oss och gick hem.

Äldsta dottern och Bonusdottern hittade till sist en efterlängtad restresa, och det blev till Alcudia.

Det var deras första utlandsresa på egen hand, så nerverna var överallt och ingenstans. Men den 29 maj kom de iväg.   

Vi fick sms när de satt på flyget (innan mobilerna stängdes av) och när de hade landat.

Sen var det tyst till mitten av veckan. Då ringde de hem mitt i natten och berättade hur kul de hade och ville inte hem.   

Samma dag de for landade vår utbytesstudent Monica.

Det blev en intensiv vecka med många aktiviteter både från skolan och från oss värdfamilj.

Ska inte glömma min räddande ängel, bästa vänninan, som bakade bullar och kärleksmums som var och blev mycket uppskattat under veckan.

På lördagsförmiddagen (sista dagen) for Monica och yngsta dottern med buss till Malmö för att shoppa. Själv skulle jag och Mannen delta i årets upplaga av    musiktävlingen, it takes 2   

Vi kom på samma placering som förra året Hahaha... först.......från slutet alltså.

Vi lyckades inte ens slå vårt personliga rekord i år, men vi hade förbannat roligt iaf.

Ser f.ö redan fram mot nästa års tävling. Då har Äldsta dottern och Bonusdottern lovat att delta för att visa vem som "kan det här med musik" i familjen.

På kvällen när vi lämnat Monica på flygplatsen med många glada minnen från Sverige, så kom döttrarna hem från sin resa med minst lika många roliga resminnen från sin lilla soltripp.   

De var ett enda fnitter, skratt och ett jäkla kacklande i bilen hem.

Dagen efter, på nationaldagen, så åkte jag och Mannen till Tyskland. Härligt väder! Så det blev till att sola på däck. Värre blev det när vi var iland. Vi hamnade i världens razzia med tullare, poliser och hundpatruller.   

Dom tog alla så vi behövde inte känna oss utpekade. Vi hade bara våra körkort med oss. Inte giltligt som ID-handling i detta land, Nein! Nein!

Vi slapp undan böter på 500kr den här gången. Pust!

Så pass är väl det Mannen och jag ska ordna en dag nu sommar.

Igår var nog den segaste måndag jag upplevt på länge.

Tiden rörde sig inte och det var inte bara jag som upplevde den så. Även äldsta dottern gick runt som en osalig ande och utropa boring, boring, boring!

Hunden var också sur och gnällig. Var väl efterdyningarna efter sin födelsedag i söndags.

Den festen startade redan kl 7 på morgonen med en vommage, Järk!

Sen blev det köttbullar och annat gott jämt utportionerat hela dagen.

Denna vecka blir det en del planeringar för vår polska utbytesstudent som kommer på lördag. Ska bli kul!

Får redan pikar av familjen om mina kunskaper i engelska.

(som de har fått glada minen över då vi varit utomlands.)

Ett av dom handlar om då vi var på ett internetcafe. Jag hojtade till ägaren (f.ö en riktig adonios) om att jag ville ha "three dates"! Han såg överlycklig ut, ungarna höll på att skratta ihjäl sig innan missförståndet rättades till att det var tre computer jag ville ha och inget annat.

Igår kom äntligen den efterlängtade solen & värmen. Glad i hågen plockade jag fram vår & sommarskorna, som jag f.ö varit tidig med att köpa i år. Hoppade i ett av paren & gick till jobb.

Gick & gick förrästen!

Hade inte ens kommit halvvägs förrän höger fot kändes allt annat än bekväm. Jag knixade och donade men inget hjälpte. Så resten av vägen lirkade jag mig fram. Såg nog mest ut som om jag gjort något olämpligt i byxan.

Väl på jobb fick jag se vad skofan gjort med foten. Den var skinnflådd på sina ställen.

Naturligtvis finns inga plåster till hands när man behöver det som bäst. Så hem blev det till att stoppa papper lite här & var.

På kvällen när hunden skulle ut så åkte nästa par på.

Kändes ganska snart obekvämt på båda fötterna. Vid hemkomst när skorna åkte av lyste två illröda "lampor" mot mig. Det var mina stackars stortår!

Varmt är det idag med så då blev det en djupdykning i garderoben efter shortsen Då kom vinterns förträngda problem fram som ett frimärke på ett kuvert. Mitt lilla "bihang" som frenetiskt klistarat sig fast som en igel sen förra julen går inte att dölja längre. När det varit kallt har eländet gömts under en tjocktröja. Jag fick iaf på mig shortsen & "bihanget" åkte ner det med innanför linnigen. Gick väl an så länge jag stod upp. Men när jag satte mig ner vräkte det ut som en islänsk vulkanlava. Nja! Kanske lite överdrivet, men som en överjäst deg då, poff poff poff!

I detta ögonblick så är jag glad över att inte jobbar extra som krokimodell.

Jisses vilka tavlor det skulle bli då! Motivet av en kvinna med två sargade fötter, kritvita ben, krystat leende och cykelslang på magen.

Finns bara en sak att göra nu. Leta fram ett par ingågna skor, koppla hunden och ge sig ut. Vem vet, jag lyckas kanske gå & få en liten punktering på slangen på sisådär ett par hekto.

Tänk att ett litet telefonsamtal kan vända upp och ner på hela ens tillvaro.

Allt började igår när jag skulle ringa frissan och beställa tid för klippning.

Då undrade hon om jag visste någon som kunde ta hand om en hittekatt?

Just nu bor den tillfälligt på hennes salong. Nu letar hon hem till den honom. Förra veckan hade hon avmaskat och gett den medel mot fästingar. Plockat en del redan på det lilla livet.

Jag och äldsta dottern var och hälsade på den i förmiddags och skulle utan att blinka kunna ta den med hem direkt.

Operation övertalning pågår för fullt här hemma.

Det är tyvärr inte alla som vill samma sak som jag.

Att Melker ska flytta hit!

Mitt liv har varit bloggfritt fram tills idag.

Alla har någon form av blogg, facebook, utbook, inbook & allt vad de nu heter.

Har du ingen blogg? Den frågan har jag fått ofta med stor förvåning. Alla bloggar ju, det vet du väl? 

Det är möjligt, men inte jag iaf.

Men i lördags fick jag ett sms av min underbara väninna som skrev att hon börjat blogga här & ville att jag skulle in och kika på hennes sida.

Det gjorde jag & nu sitter jag här själv med en egen blogg.

Så nu funderar jag på mitt nästa svar när frågan om blogg kommer på tal.

Bloggar?

Jodå, jag är med blogg, eller, jodå, det blev en liten blogg den 11 maj, blir nog, klart att jag har en blogg! Det har väl alla?