Hunden låg pall två dagar efter hemkomsten från stugan.   

Han var totalt slut efter all skogsdoftintagning, promenader, gott grillkäk,

samt tjutet från brandvarnaren som vi lyckades sätta igång.   

Den utlöstes för att spjället till den öppna spisen inte var tillräckligt öppen....

Men vilken cirkus det blev under ett par minuter.

Från lugnet med skogens egna symfoni av trädsus, fågelsång & insektsurr.   

Ja då helt plötsligt får denna orkester sällskap av en ylande Hund.

Själv springer jag runt för att öppna & vädra ut medan Mannen förtvivlat försöker komma åt varnaren för att stänga av.

Den är placerad i stugans högsta punkt, ca tre meter upp...

Men förutom den incidenten så hade vi det kanon.