Vilken helg det har varit!  

Kan det bli en bättre rekreation för en stadsbos själ än att hamna mitt i skogen? 

Vi kände direkt när vi kom fram i fredags hur en inre harmoni bara sveptes in i varje por av kroppen. Efter att vi hade lastat ur bilen så tog vi en rejäl promenad.   

Som följdes av många hela helgen....

Hunden njöt till 100%. Han for än hit, än dit & drog in alla dofter. Väl tillbaka var det grilldags. Sen efter det var det bara att sjunka ner i soffan framför den öppna spisen.   

Där satt vi & bara myste tills det var dags för dagens sista hundtur. Klockan var närmare midnatt & det var totalt kolsvart ute. Vi hade inte hunnit långt förrän det small. Kort därefter, i den för övrigt stilla & tysta natten, hördes ett skri.   

Det lät varken mäskligt eller djuriskt...

Där i mörkret stod vi i ficklampans sken, stela av skräck & undrade vad i helvete det var som pågick? 

När nästa skott kom, ja då fick vi eld i röva & sprang. Det är ett under att vi inte fastnade i dörröppningen när alla tre skulle in samtidigt. Väl inne i säkerheten låstes alla dörrar & gardinerna drogs för.   

Panik? Det var bara förnamnet! Var det en Breivikpsykopat som fått korn på oss därute i mörkret?

Vi hade 1000 frågor men inga svar....  

Vi drog mer än en lättnande suck när vi äntligen fick tag på stuguthyraren som berättade vad det var.

De jagas vildsvin om nätterna...  

Tyvärr hade jägarna, (som de brukar göra) missat att tala om för henne, (så hon i sin tur kan tala om för hyresgästerna), att de skulle ut & jaga.