Vilken början det blev på Mannens födelsedag idag!   

Ni som följer vårt vardagsliv vet att jag & Mannen inte har något eget krypin (med dörr) här i "sardinburken".    

Så sängen som står i vardagsrummet är försedd, Hmm! Var försedd, med ett draperi.

För tidigt imorse, närmare bestämt vid 04, kom det nerdundrande med ett förfärligt öronbedövande brak. 

Det är banne mig ett under att ingen av oss blev skadade eller att något annat drogs med ner av fallet.

Fy fasiken! Inget uppvaknande för hjärtsvaga kan jag tala om....  

Hunden, den stackaren, som låg i benänden blev stel av skräck & inte blev det bättre när han sedan blev begravd av metervis av tyg. Ovisst i skrivande stund att sia om det överhuvudtaget går att fixa till vår draperivägg igen.    

                            För mig känns denna händelse som ett klart & tydligt tecken på att

                            det är hög tid för mig & Mannen att få ett eget rum......

Inte bara tidningen utan även radion har fått upp ögonen för yngsta Dotterns boxning.

I helgen var hon i Tyskland med sv.landslaget & tävlade. 

Sportradion var nere i deras träningslokal i förra veckan & gjorde ett repotage & tidningen hade uppmärksammat hennes insats med en helsida idag.

Ibland känns det helt ofattbart att det är min Dotter det handlar om. Men det är det & jag är otroligt stolt över min framgångsrika & duktiga "Pitbull"....  

Förra måndagen låg lillKatten & Hunden på operationsbordet för kastrering.   

Efteråt skulle de uschliga trattarna på....

Men dom gillar varken djuren eller jag, så jag köpte en mjuk krage till dom istället. Hunden är snäll & foglig med att ha på sin. Fast han behöver inte plågas med den mer än på nätterna & när vi är på jobb.

Men Katten! Den han krumbuktade ut ur sin direkt som en fyrbent Houdini. Vid varje utbrytning skuttade han iväg överlycklig med svansen stolt i vädret.   

Den lille envise rödtotten vann över oss till sist & det har läkt bra utan kraganvändningen.....