Har tyckt fram tills idag att väckarklockan är en ren förbannelse direkt från helvetet med sitt tjutande varje morgon.  

Men det var alltså fram tills idag. För efter den fruktansvärda siren som sattes igång här kl sex imorse så har jag totalt ändrat uppfattning

Nu vet jag iaf hur brandmännen har det när larmet går. För jag var klarvaken på två röda sekunder.  

Tror t.o.m att samtliga sovande grannar satt käppraka i sina sängar i det ögonblicket...

Ute i köket gallskrek yngsta Dottern med röstresurser som jag inte trodde hon kunde åstadkomma.   

Jag rusar ut dit i raketfart & där står hon som fastgjuten vid köksbordet.

"Mamma! Ta bort den, ta bort den. NU!

På bordet satt en stackars spindel förlammad av skräck av all uppståndelse.

Dessutom måste den ha blivit stendöv på kuppen också....   

Fast det var kyligt ute så tror jag att den var oerhört tacksam när han äntligen fick sätta ner  sina ben på balkongräcket & springa iväg.

Själv gick jag in för att njuta av dagens första kopp kaffe  

För det sket sig med en go sovmorgon.....