Nu lapar man i sig det sista av sensommarens värmande sol.   

De dagar den behagar att visa sig vill säga....

Höstskorna är framplockade och mina stackars fötter har motvilligt fått strumpor på sig.

Det fick bli så efter en långpromenad med Hunden i förra veckan.   

Vid hemkomst hade jag nämligen två tjusiga kylklampar till fötter i en härlig ljusblå nyans....

Fast jag avskyr kyla så tror jag faktiskt att jag kommer att klara av den i år. Med mina kärringkörningar så kommer nog den kalla luften att göra mig riktigt gott.   

Mannen mumlade förresten häromdan något om det fanns hopp att det hjälpte på mitt humör också.

Undrar vad han vill ha sagt med det?   

Äldsta Dottern och hennes Sambo kom hem efter en veckas semester från Spanien i lördags.    

De har letat ett tag efter en billig restresa och hade turen att hitta en och dessutom i samma veva som Sambon fyllde 25 år.   

Yngsta Dottern har varit iväg på träningsläger med Landslaget.    

Men den här gången var det inte bara träning som stod på agendan för henne och de andra. Det var också den här helgen de skulle få svart på vitt vem som kom med till EM i Polen nu i höst.

  HON BLEV UTTAGEN!!!!   

               Helt fantastiskt jäkla roligt....

Om någon av våra grannar blev vittne till att se Sonen & Mannen stå på balkongräcket kl 23 igår, ja då fick de även bevittna takklättringen av Sonen utan säkerhetslina...  

Vad får dessa två att riskera sina liv från femte våningen?   

Mannen som är i sina bästa år, rund & kramgo men lider av höjdskräck. Och Sonen! Visst är han vig som spindelmannen men han har ju hela livet framför sig....   

Jo! Så här var det...

Medan Mannen tog ut Hunden på kvällsturen så gick jag & dona inför morgondagen. När jag passerar sovrummet så stannar jag till. Min kvinnliga intuition sa att allt inte står rätt till. Fönstret var inte mycket öppet men kunde det vara tillräckligt för att......  

Jag ropar till Sonen & frågar om han vet var katterna är?

" Dom var här precis...."

Vadå precis!! Precis är dåtid när det gäller djuren. Frågan var var de var befann sig just nu??   

Gammelkatten hittar jag direkt men var fasiken var den lille rödtotten?

Vi höll fortfarande på att leta febrilt när Mannen & Hunden kom hem.   

Fast jag hade varit ute på balkongen flera gånger så markera Hunden ut dit direkt när vi sa åt honom att söka.

Först snusar han runt ett varv, sen började han hoppa & studsa hej vilt.   

Mannen & Sonen gör som Hunden vill.......riktar blicken uppåt.

Så nu vet ni svaret på vad mina män i mitt liv kan riskerar sina liv för.....  

Vår minisemester förra helgen blev inte riktigt som vi tänkt oss.   

Vid bokningen hade vi turen att få samma stuga som i våras. Men väl framme möttes vi av en förtvivlad stuguthyrare. Stugan var ockuperad av ett getingbo.   

Nåväl! Det var absolut inget fel på den vi fick istället. Det var bara "trafiken" som var tröttsamt. Vad folk gör när inte stugan är bebodd bryr jag mig inte ett juta om. Men nu bodde vi där och då kan man väl visa lite respekt & hänsyn, men nix!   

Våra grannar använde nämligen vår tomt till att gena till poolen.

Behöver jag skriva om vilket kaos det blev när Hunden som hade fri space i 25 meters löplina.....    

Det skulle vid hemkomst visa sig att det var fler som inte kunde det här med respekt.

Både Mannen & Hunden hade fått fästingar.

Skriet från Mannen (i badrummets akustik) vid denna upptäckt fick ryggraden att frysa till is på två röda sekunder,

Mamma Mia!   

Vår bröllopsdag i veckan firade vi med att gå ut & äta.   

Vet inte om kocken hade en "dålig dag på jobbet", för maten kunde ha varit bättre.

Men ölen var iaf kall & god.  

För några veckor sedan vann Mannen cirkusbiljetter i en tävling. Allt var frid & fröjd tills igår för då visste vi inte vad vi vet nu. Det är semifinal mellan Sverige & Danmark samtidigt.   

Så ikväll sitter vi & hejar fram handbollskillarna medan äldsta Dottern & hennes sambo är på Maximum.

Så nån "cirkus" om valet blev det inte här hemma......  

Första veckan i juli. Då hände allt!

Jag & Mannen kan numera titulera oss farfar & bonusfarmor. Äldsta bonussonen & hans sambo blev föräldrar till en liten flicka.   

Yngsta Dottern for till Serbien för att tävla & där vann hon stort. Riktigt stort!   

Bonusdottern flyttade hemifrån.   

Mannen hade sin första semestervecka & själv var jag på kurs i lomilomi.

Det är en kurs som jag aldrig kommer att glömma.   

Johnny vår lärare från Stockholm tar som sagt var bara in fyra elever/sommar

Något jag förstår mycket väl nu med facit i hand...  

Det var ett gift par från Småland. Hon jobbar som zonterapeut och han som jag med klassisk massage. Sen var det min rumskompis, en härlig pensionerad krutkärring från Örebro & så lilla jag från Skåne.

Om det blev språksvårigheter? Nää då! De begrepp allt jag sa, men vissa ord fick jag mer än gärna säga flera gånger till allas jubel...  

Andra natten höll jag på att skrämmas ihjäl. Min kära rumskompis ville inte väcka mig med att tända sin nattlampa. Nä! Hon riskerar hellre livet i en ofrivillig flygtur ner från våningssängen. Fy fan! Jag trodde jag skulle dö av skräck när hon kommer nerdunsande.   

Allt slutade som tur var väl. Det blev ett par blåmärken på benet...

För att få täckning på mobilen fick man gå ca 2 km ut i skogen. Det var väl okej på dagarna men fy vad uschligt kusligt det var på kvällarna.   

Jag såg till att vara hemma vid kursstugan senast 22.30 Men näst sista kvällen hade vi en liten fest. Vilken fest förrästen! Så roligt vi hade. Skrattsalvorna avlöste varandra av allt som alla hade att berätta.   

Iaf, den kvällen kom jag inte iväg förrän sent. Det var ljust när jag gick men mitt i samtalet med Mannen så var det nån jävel som släckte ljuset. Det blev kolsvart!   

Det är ett under att jag överhuvudtaget (med mitt lokalsinne) hittade tillbaka....

På dagarna jobbade vi på med att lära oss den Hawiianska helkroppsmassagen lomilomi.   

Det var som det brukar bli, lite hjärnkaos innan allt har lagrats där det ska. Men jisses vad skoj vi hade under tiden...

Det var under "lagringstiden" som jag förstod varför Johnny bara tar in fyra stycken åt gången.

Fast kursen var kul & lärorik så var det skönt när Mannen äntligen kom körande på uppfarten för att hämta mig.

Jisses vad härligt det var att få krama om honom igen   

Tänk! den dagen satt han bakom ratten i 14 timmar för min skull.

De kallar jag för äkta kärlek!   

Fastän att jag har vejat undan så var krocken oundviklig. Jag fullkomligt överöstes med yngsta Dotterns förkylningsbaciller.   

Hon var hos läkaren i förra veckan för att utesluta lunginflammation & halsfluss.

Diagnosen blev kraftig förkylningsvirus....  

Nån gång i helgen har hon alltså delat med sig av eländet till mig. Har ingen hum om när smällen kom. Jag har haft fullt upp med Sonens student & hennes 18-årsdag.   

Kände mig trött & hängig igårmorse men trodde först det var efterdyningarna efter helgen.

Iaf! Det blev bara värre ju mer dagen gick med rinnande näsa, tjock i halsen, öm i hela kroppen.  

Ingen av oss har tid att vara sjuk nu. Vi åker snart.   

Hon till Serbien med landslaget för att tävla & jag på utbildning.

Så nu shottar vi för glatta livet här hemma med nypressad citron. Surt som attan! Men inget ont som har något gott med sig. Det hjälper & vi får gratis hårpermanent!   

Mannen har också varit en vända hos läkaren. Vi ville få lugnande besked på att det inte var nåt skit som vi medelålders kan drabbas av. Han har ont i nacken & domningar i vänster arm.

Diagnosen är en nerv som sitter ikläm.    

  Nu till förra veckans händelser!    

Sonens sista vecka med gänget var som ystra kalvar på grönbete. Det var tjo & tjim istan med glada studenter i strålande solsken.   

I fredags morse fick jag ett minnesvärt ögonblick när jag möttes i köket av en ung välklädd man i kostym & mössa.   

Exakt 17.06 stod jag och grät lyckotårar när han kom utspringande med klassen på skoltrappan med skrålande sång & med någon egen komponerad indiandans. Vilken upplevelse!    

Festligheterna fortsatte långt in på natten. Så det blev inte många timmars sömn för mig & Mannen när vi på lördagen hade vår årliga musiktävling på agendan.   

Resultatet har kommit & vi håller fortfarande vår plats.....Sist!

Sen gick lördagen till att städa undan studenten för att göra klart för nästa festlighet på söndagen med Dotterns födelsedag.  

Från kl 18 var det som en stor hönsgård i köket med en hel hop skrattande, pladdrande glada tjejer

(plus en killkompis).

Kan bara skriva en sak. I den takten de pratade så kan samtliga närvarande ta sommarjobb som sportkommentator.

Jisses alltså!   

Ynkligt! Det är det enda ord som jag kan komma på just nu. Att ingen på 9 personer kan ställa upp med iaf en som kan komma och representera familjen. Det är som jag skrev, ynkligt!   

Vad pratar jag om? Jo, om x-släkten.

När jag & x-et skildes så var en av hans systrar väldigt mån om att vår kontakt inte skulle upphöra.

Jag tyckte likadant för vi var på samma våglängd. Tyvärr var jag inte det med den övriga hop av systrar.

Att titlar som svåger & svägerska försvinner automatiskt är ju självklart. Men kusiner, mostrar, fastrar är för alltid kusin, faster & moster med varandra hur det än möbleras om till nya familjer.   

Men att hålla kontakten gällde tydligen bara så länge jag var singel. För efter jag träffat Mannen så tog det slut....  

Jag sörjer inte deras bortavaro men jag tycker synd om ungarna.

När äldsta Dottern tog studenten så visade sig iaf tre av dom här. Men till Sonens om två veckor kommer ingen av dom att närvara, varken på skolgården eller här hemma på kvällen.   

Men, men! Var & en gör som den vill.....

På tal om att göra som man vill!   

Nu långt omsider så har det äntligen gått upp för Mannen att sätta barn i "skyddad verkstad" inte funkar.

Jag kraxade olyckskorpande för fullt om detta redan för några år sedan.

Att det är inte frågan Om det händer utan När det händer. Nu har det alltså hänt! Svart på vitt ser han nu de ekonomiska effekterna av hur det blir med "lekstugelek". Det går inte (tonårstiden är för länge sedan passerad) att ha vuxna barn boende hemma nästintill gratis. Svångremmen har varit hårt åtdragen redan från början men nu är det ännu värre.   

Vi befinner oss just nu som på ett labyrintspel. Nu gäller det att inte ramla ner i ett av hålen för då är det kört....  

Allt vi planerat på tu man hand framöver är inställt på obestämd tid.

Men vi gav varandra löfte om nöd & lust när vi gifte oss. Så fast att vi går på knäna just nu för att få ihop det, så ska vi banne mig klara av det.  

Av erfarenhet blir man vis säger ordspråket....

Det hoppas jag verkligen att Mannen blivit nu så vi slipper mer av detta i framtiden...   

Havet kan vara förrädiskt. Från en stilla bris kan det plötsligt lägga in femmans växel & röra upp vattnet i starka orkanvindar.   

Så är det här hemma just nu. Från ett stilla vardagligt liv så händer allt  på en & samma gång.

Yngsta Dottern hittade inte sin nyckelknippa & startade med det operation "vända upp & ner på hemmet".

Som vi letade! Varenda vrå i lägenheten genomsöktes t.o.m i kyl & frys. Men nix!   

Då insåg vi att den var tappad & polisanmälan fick göras. Vilken glädje det blev när polisen ringde några dagar senare & talade om att nycklarna var inlämnade.   

Samma dag var vi hos upphitterskan & gav henne hittelön & en massa kramar

Juni blir flyttkartongernas månad.   

Bonusdottern flyttar. Äldsta dottern har fått tag på en större lägenhet & flyttar. Äldsta bonussonen har sålt sin bostadsrätt & flyttar han med.

Pust! Mitt i allt detta tar Sonen studenten & yngsta Dottern blir myndig.   

Sen hinner vi nätt & jämt sadla om för att veckan efter förvandlas till en gröndansande lustig groda....

På tal om att fylla år så har Hunden blivit ett år äldre. Det firades i ett berg av köttbullar, (hans eget önskemål)

& en massa annat gott som bästa Vänninan kom med.

Firad! Det blev jag också på mors dag. Fick en massa fint & gott, bl.a en äkta god dansk Danbo-ost.

Så det luktar just nu som en nysläppt fis i kylen.

Det är en jäkla tur att den inte smakar som den osar!